Då frågade han var Ture var och jag sa att han var i himmelen...
Min brorson svarade att han måste bli frisk, så han kan gå och komma hem. Då kan vi kramas med honom också.
Han pratar väldigt mycket om Ture jämt. Undrar var han är och vill få bekräftelse på att det hänt något konstigt, eftersom han inte kan träffa honom mer...
Jag önskar inget hellre. Än att jag hade hunnit träffa honom innan han blev sjuk och dog.
Det är fortfarande.... tomt.
Jag vet precis hur den lilla kroppen kändes att hålla i, och hur han luktade. Precis som jag vet hur Melker är.
De var två helt olika individer. Och nu är en i himmelen. Alldeles för tidigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar