När man promenerar till mina föräldrar, till huset där jag växte upp passerar man järnvägen. Det enda tåg som går där nu är inlandsbanan och ett ånglok på sommaren.
Lukten av järnvägsslipers är så bekant och påminner så mycket om min barndom.
Jag slås av den tanken varje gång jag går där!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar