Ibland

Är huvudet så fullt så man kan inte tänka.
Just nu är det så många tankar som snurrar så jag vet inte ens vart jag ska börja...

Har jag utbildat mig rätt?
Hur ska jag göra för att få klart huset typ: NU?
När ska jag ha tid att åka neröver igen? (Typ, Sthlm, Gävle. Längtar ner massor men tiden är svår att finna. Har inte varit ner sedan maj)
Hur ska jag lägga upp kurserna jag håller i för att de ska bli på bästa sätt?
Vad ska jag bli när jag blir stor?
När ska jag ha tid att börja tänka på att kanske skaffa familj?
Hur hann jag bli så här gammal så fort?
Hur ska jag kunna börja resa mer?
Kan jag klämma in en Weekend till Paris eller nåt snart? Eller ännu bättre: En resa till soooolen!
Hur ska jag möblera rummen för att de ska bli bäst?
Hur ska vi planera vår garderob? (Finns ju hur många valmöjligheter som hellst! Inte vet jag vad jag behöver... Någon som HÄNGER in alla kläder åt mig då jag använt dem eller tvättat vore det bästa!)
Och igen: Vad ska jag bli när jag blir stor? Passar jag som lärare? Jag tror det. Ibland. Men det är också väldigt tröttsamt. Man har alltid något över sig. Något som måste göras, eller någon man måste ta det där "snacket" med.

Jag ville ju jobba med marknadsföring och kommunikation, eller reklam, eller något i den stilen!
Jag läste ett år i Uppsala. Jättekul.
Men sedan började jag jobba i skolan, och trivdes jättebra.

Men ibland kommer frågan upp i huvudet: Har jag NÖJT mig? Var det så att jag tog det "säkra" kortet. Nöjde mig. För att det var ett enklare val.

Huset är mitt drömhus! Det blir helt underbart.
Jag vill bara få det klart, så jag kan göra lite andra saker, och "tanka" när jag är ledig. Istället för att känna att jag egentligen BORDE måla de där listerna eller borde göra det där andra sakerna som också ligger på hög och väntar på mig. Väntar på att jag ska hinna med. Men jag hinner inte allt. Någonstans.
Just nu.